Jag har egentligen haft tre olika typ av jobb i mitt liv. 

 

- Ridskola

- Gymkedja

- Tävlingsstall

 

Jag började arbeta som 18åring på en gymkedja där jag egentligen fortfarande är anställd men tjänstledig, dels för mina studier och nu pga utlandsjobb. Chefen där vill inte skriva ett uppsägningsavtal för skulle jag flytta hem är jag ett säkert kort där och kan alltid hoppa in. Jag har även innan hippologen arbetat på en ridskola där min tränare hemma är chef nu. Där jobbade jag för att få rutin i hästbranschen, och för att fylla upp det dåvarande kravet om arbetslivserfarenhet inför hippologen. Sen har jag även jobbat i tävlingsstall när jag studerade och där är även något jag gör idag fast i ett annat stall då. 

 

Om man ska tala om det här med kommunikation kring arbetet måste jag ändå säga att på ridskolan är det där det fungerat bäst hittills. Kanske för att det involverar så mycket ansvar, så mycket människor och så många kunder - varje dag - som kommunikationen måste fungera för att inte något ska glömmas av. Vi skötte kommunikationen dels muntligt med varandra eller via telefon samt skrev lappar till varandra om vi nu inte skulle mötas vid skiftbytet. Även när jag jobbade helg där så är det mindre lektioner och därför mindre personal på plats så skrevs det även på fredagarna en punktlig lapp med viktig info för helgpersonalen så man skulle ha koll på om det var tävling på gång, vilka hästar som behövde medicin samt om det var någon speciell aktivitet på helgen. 

 

På gymkedjan jag jobbar på är det väldigt mycket personal som kommer och går om dagarna och väldigt många personer inblandade under en dags arbete. Där jobbar vi också mycket med lappar till varandra även om det är bristfälligt. Även om man behövde få in extrapersonal eller liknande till något pass så var det svårt att få gensvar från en kollegor vilket är väldigt tråkigt. Och har man jobbat i min sits där, där jag var ansvarig för schemaläggning och beställningar så är det inte så roligt att jaga folk under veckan för att sedan upptäcka att dagen innan det tomma passet att det fortfarande inte är löst, för att man inte får respons, då var det inte så roligt och jag kände en väldigt press att det var mitt fel. 

 

Måste även säga att i tävlingsstall att det är lite samma stuk där, dålig kommunikation om arbetspass m.m. även allmän information för personal om hästar, foder m.m. Det kanske sägs till en i personalen men som inte för det vidare och så står man där som ett frågetecken på sitt arbetspass för att en häst har ändrat foderstat utan att det finns någon information om det någonstans. 

 

Och är man då som mig, en planerare, som gillar struktur och ordning kan det bli väldigt tröttsamt. Jag menar, hur svårt kan det vara för alla att ta sitt ansvar för sitt arbete och vidarebefodra till andra? Typ som idag, fick jag reda på att jag ska tävla imorgon, vet att vi pratat om tävling och så men inte när, var och hur. Nu var dagen långt ifrån slut så jag hann utan problem att fixa med allt som behöver fixas inför en tävling men ändå, min mentala förberedelse kräver också sin tid. Men jaja, det är som det är! Och det ska bli kul att få tävla, helt klart! 

 

Men sånna här saker får man att ruttna om man ska vara krass och får mig att tänka framåt och se hur jag själv skulle vilja vara som chef eller ansvarig. Eller till och med om jag startar ett eget företag. Kommunikation, ordning och reda. Tre väldigt bra ord i mina öron, hälsningar kontrollfreaket!